Hemligheternas kammare...
Tåla mod. Tålamod. Betyder det att man ska tåla en massa och vara modig? Söndag kväll och jag inser att jag inte har koll på alla Harry Potter filmer, och här önskar jag att ni kunde höra den brittiska accenten betonas, Hääärrri Pottööör. Suck, vilken såg jag sist??
Jag filosoferar ofta kring ord, hur de sägs och när de sägs. Vilka ord som berör mest och minst. Det måste man nog, som lärare iallafall. Idag har ordet varit tålamod. Klurigt ord det där. Att ha tålamod innebär i mina ögon att man kan vänta utan att bli uppjagad, frustrerad, eller rentav att hålla en jämn puls. Att vara modig nog att kunna hålla tyst i lägen då man egentligen vill skrika rakt ut? Att tåla vad som helst? Det sägs iallafall att en bra lärare bör ha tålamod. Ska man då tåla vad som helst? Vänta hur länge som helst?
En enkel situation. Klockan är 10.45. Lektionen börjar 10.45. Alla elever är inte på plats. Tålamod? Börja? Vänta in? Tåla? Mod? Sen kommer situation 2. Oj då jag har inte med mig block eller penna. Jag trodde inte vi behövde det. Tålamod? Tåla? mod? Eller varför inte scenario nummer 3? Asså jag visste inte att vi hade läxa för det var ingen som sa till mig. Tålamod? tåla? mod?
Under den mysiga uppvärmingsveckan fick elever i årskurs ett lära sig skolan och dess väsentligheter. Petitesser. Dra ej i nödhandtaget. Kasta inte mat på varandra på campus eller såsom att här är det frihet under ansvar som gäller. Vi har få skrivna regler. I Rosa Parks är den främsta regeln att respektera varandra, tex genom att lyssna på varandra när man pratar eller att man kommer i tid i respekt för de som faktiskt väntar osv osv.. Diskussionen föranledde till en uppmaning. Esra kan se snäll ut, tillåta rätt mycket, men missbrukar man det, kan hon arg, då, blir det inte roligt. Några sköna ettor blev naturligtvis nyfikna och ville veta mera om hur de skulle gå tillväga för att ta del av den här få förunnade kunskapen. Viss kunskap ska man inte ta del utav. Ungefär som på Hogwarts, vissa trollformler är man inte mogen att behärska ännu- och ni är ju inga Hääärri Pottöör heller...
Jag andas in, och jag andas ut. Tiden stannar upp en hundradels sekund. Tålamod. Tåla. Mod. Allt för att mina elever ska hålla sig till de trollformler de kan hantera...
Never trust anything that can think for itself if you can't see where it keeps its brain.
~Harry Potter and the Chamber of Secrets, spoken by the character Arthur Weasley
Glöm inte att ni är någons ljus...
Idag är det första advent...
Thanksgiving <3
25 November 2010. I år infaller högtiden Thanksgiving just på denna dag. Det finns allid något att vara tacksam över, varje dag. Inte behöver man väl en speciell dag? Jo, det kan jag nog tycka. Allt går så himla fort. Lektioner, timmar, dagar veckor... är det jullov och sen tar treorna studenten.
Snabbmat, expresskassa, drive thru, google translate, takeaway, supersnabbt bredband, bantningskurer, ja allt ska gå så himla fort. När ska man hinna stanna upp och bara njuta? Jo, idag. Just denna dagen ska man sätta sig ner med en kopp kaffe, te, varm choklad eller varför inte glögg?
Jul, påsk och midsommar i all ära, men jag gillar Thanksgiving. Det behöver inte pyntas och köpas presenter eller sjungas sånger. Dagen gick nog många obemärkt förbi, men för mig är det en speciell dag. En dag att mysa, tala om för sina vänner, familj eller elever hur mycket de betyder för just en själv.
I Engelska A kursen ingår ett obligatoriskt Holidays avsnitt där vi jobbar med just diverse högtider i engelsktalande länder. Varje går får även alla ettor, tala om vad just de är tacksamma över, och jag brukar inleda för att inspirera lite. Idag fick klass 1a filosofera lite över vad just de var tacksamma över. Precis så glad en ettagluttare är över att ha klarat sin första läxa, eller extrembantaren är efter ett sex veckors pointsräknande var jag efter alla yttrat sina Thanksgivings...tänkt att alla var tacksamma över sina klasskamrater, sin skola, och snön... Jag undrar om det även händer på andra skolor?
Medans jag gick hem, jag menar, medans jag halt slog ihjäl mig medan jag GLED hem i mina förstora has-has kängor (som jag kallar dom...) funderade jag i tacksamhetens tecken...
Inte bara idag, utan alla dagar, nästan iallafall, är jag tacksam över livet, att jag är frisk, att jag har ett hem, ett varmt hem, ett jobb, ett varmt jobb. Att jag är unnad med härliga, humorfyllda, kreativa kollegor med så mycket egenheter att det är svårt att ha en favorit. Att jag trivs med mitt jobb, (förutom de dagar jag drömmer om att jobba på ICA, i kolmården, eller coop vid torget), att jag har elever som är omtänksamma, som bryr sig om varandra, som peppar varandra. Att jag får ta del av er utveckling från små larver, puppor till färgglada fjärilar. Att min fot är på bättringsvägen, att skrivaren inte är paj så ofta, att schoolsoft finns,..ja det finns så mycket stort som litet att vara tacksam över.
Att välja en enda sak att vara tacksam för är svårt, men jag har funderat hela dagen, även medans smus-elever har hetsat om att jag måste blogga, och kommit fram till något jag är helt säker på att jag är mest tacksam över.
Jag är allra allra mest tacksam över att jag skrattar fler gånger varje dag. Högt, tyst, länge, kort, från hjärtat, från själen, tills man nästan kissar på sig. För mig själv, åt mig själv, med andra, och åt andra... Det är er allas förtjänst.
Vad är ni mest tacksamma över? Familj? Vänner? Pojkvänner? Flickvänner? Husdjur? Era nya byxor? Hon på Ica? Inget är förgivet, vänta inte en dag till...visa tacksamhet.
Glöm inte att ni är någons ljus, (eller skumtomte).
Snabbmat, expresskassa, drive thru, google translate, takeaway, supersnabbt bredband, bantningskurer, ja allt ska gå så himla fort. När ska man hinna stanna upp och bara njuta? Jo, idag. Just denna dagen ska man sätta sig ner med en kopp kaffe, te, varm choklad eller varför inte glögg?
Jul, påsk och midsommar i all ära, men jag gillar Thanksgiving. Det behöver inte pyntas och köpas presenter eller sjungas sånger. Dagen gick nog många obemärkt förbi, men för mig är det en speciell dag. En dag att mysa, tala om för sina vänner, familj eller elever hur mycket de betyder för just en själv.
I Engelska A kursen ingår ett obligatoriskt Holidays avsnitt där vi jobbar med just diverse högtider i engelsktalande länder. Varje går får även alla ettor, tala om vad just de är tacksamma över, och jag brukar inleda för att inspirera lite. Idag fick klass 1a filosofera lite över vad just de var tacksamma över. Precis så glad en ettagluttare är över att ha klarat sin första läxa, eller extrembantaren är efter ett sex veckors pointsräknande var jag efter alla yttrat sina Thanksgivings...tänkt att alla var tacksamma över sina klasskamrater, sin skola, och snön... Jag undrar om det även händer på andra skolor?
Medans jag gick hem, jag menar, medans jag halt slog ihjäl mig medan jag GLED hem i mina förstora has-has kängor (som jag kallar dom...) funderade jag i tacksamhetens tecken...
Inte bara idag, utan alla dagar, nästan iallafall, är jag tacksam över livet, att jag är frisk, att jag har ett hem, ett varmt hem, ett jobb, ett varmt jobb. Att jag är unnad med härliga, humorfyllda, kreativa kollegor med så mycket egenheter att det är svårt att ha en favorit. Att jag trivs med mitt jobb, (förutom de dagar jag drömmer om att jobba på ICA, i kolmården, eller coop vid torget), att jag har elever som är omtänksamma, som bryr sig om varandra, som peppar varandra. Att jag får ta del av er utveckling från små larver, puppor till färgglada fjärilar. Att min fot är på bättringsvägen, att skrivaren inte är paj så ofta, att schoolsoft finns,..ja det finns så mycket stort som litet att vara tacksam över.
Att välja en enda sak att vara tacksam för är svårt, men jag har funderat hela dagen, även medans smus-elever har hetsat om att jag måste blogga, och kommit fram till något jag är helt säker på att jag är mest tacksam över.
Jag är allra allra mest tacksam över att jag skrattar fler gånger varje dag. Högt, tyst, länge, kort, från hjärtat, från själen, tills man nästan kissar på sig. För mig själv, åt mig själv, med andra, och åt andra... Det är er allas förtjänst.
Vad är ni mest tacksamma över? Familj? Vänner? Pojkvänner? Flickvänner? Husdjur? Era nya byxor? Hon på Ica? Inget är förgivet, vänta inte en dag till...visa tacksamhet.
Glöm inte att ni är någons ljus, (eller skumtomte).
Onsdag, jag saknar dig.
Det krävs ett flöde. Många musiker pratar om svackor när de får skrivkramp och inte alls har någon inspiration. Det blir tyst och man hinner nästintill glömma bort artisten. Sen smäller det. En skiva släpps och texterna är vassa, skär rakt igenom ens själ, talar så tydligt att man ser orden visualiseras till känslor och gestalter.
Bloggen är lite av samma sak, jag slås av en känsla. Då. Då vill jag skriva. Går från att känna ingenting till allting och massor. Tisdag och jag har ingen inspiration men ändå mycket att säga, många funderingar och en hel del icke-ork i kroppen.
Som lärare måste man vara 100% aktiv, 100% närvarande, 100% glad, 100 % inspirerande och 100% förstående. Som lärare det vill säga. Som människa orkar man inte alltid det. Av någon anledning så går det ganska bra, men för att orka måste man äta för att få energi och vila. Som lärare är energin inte bara i form av sömn och mat utan mer av de som ges ut av elever.
Det finns små ögonblick som är lika mäktiga som en Maxim 54% proteinbar, eller en kebabpizza med stark sås. Dessa små ögonblick räcker för att man ska orka, orka en hel dag eller tom längre...så där som man känna när man får ett sms av någon man tycker väldigt mycket om. Det börjar med ett pip från mobilen, man hoppas. Man tittar på displayen, förväntningen besvaras, det är från han eller hon! Lycka! Mungipan dras samtidigt som man läser smset. Det kittlar i själen. Ett visst antal ord, stavelser och tecken kan lyfta en hel dag. Dock finns mycket som tar energi också, som till exempel när man gör sitt allra bästa för att göra livet bättre på skolan, utan att det egentligen uppfattas. Som en hel dag utan just det där smset...
Idag är en sån dag. Noll inspiration. Så varsågod, ha fötterna på bordet.
Välkommen Onsdag.
Bloggen är lite av samma sak, jag slås av en känsla. Då. Då vill jag skriva. Går från att känna ingenting till allting och massor. Tisdag och jag har ingen inspiration men ändå mycket att säga, många funderingar och en hel del icke-ork i kroppen.
Som lärare måste man vara 100% aktiv, 100% närvarande, 100% glad, 100 % inspirerande och 100% förstående. Som lärare det vill säga. Som människa orkar man inte alltid det. Av någon anledning så går det ganska bra, men för att orka måste man äta för att få energi och vila. Som lärare är energin inte bara i form av sömn och mat utan mer av de som ges ut av elever.
Det finns små ögonblick som är lika mäktiga som en Maxim 54% proteinbar, eller en kebabpizza med stark sås. Dessa små ögonblick räcker för att man ska orka, orka en hel dag eller tom längre...så där som man känna när man får ett sms av någon man tycker väldigt mycket om. Det börjar med ett pip från mobilen, man hoppas. Man tittar på displayen, förväntningen besvaras, det är från han eller hon! Lycka! Mungipan dras samtidigt som man läser smset. Det kittlar i själen. Ett visst antal ord, stavelser och tecken kan lyfta en hel dag. Dock finns mycket som tar energi också, som till exempel när man gör sitt allra bästa för att göra livet bättre på skolan, utan att det egentligen uppfattas. Som en hel dag utan just det där smset...
Idag är en sån dag. Noll inspiration. Så varsågod, ha fötterna på bordet.
Välkommen Onsdag.
Yes,
Idag togs inget för givet. Inget var vanligt och inget var lagom- Idag var allt exotiskt. För i betraktarens ögon kan allt vara vackert. Ett besök på ica kan vara spännande och ett besök på FMG kan vara revolutionerande. Just idag fick skolan besök från tre olika länder, kanske gick det en del obemärkt förbi? Mitt bidrag var Katie, ett Amerikanskt inslag för årskurs ett och två. Tindrade, lagom blyga elever ställde frågor och fnissade i sina stolar. En del inspirerade, en del funderande. Var ska ni alla ta vägen med alla era drömmar och planer? Några vet precis, några har ingen aning och några ändrar sig hela tiden. Jag vet iallafall att även om jobb på ica lockar ibland där man slipper föra in lektionsplaneringar på schoolsoft eller rätta prov, så är det rätt mäktigt att få höra någon utifrån berömma ens elever och ens skolan/ arbetsplats. Otroligt inspirerande.
Jag kan inte sjunga. Ändå har jag kommit på mig själv nynna hela dagen. Det sägs att sång är bra för själen och förutom viljan att hålla sig ren, är sången ett tecken på friskhet. Lyckan fortsätter alltså att vara total.
Smuselverna gjorde fantastiska framträdanden idag. Men jag tror ändå att det som gav mig mest gåshud var nog hur de äldre eleverna betraktade sina nästa småsyskonliknande klasskamater med stolthet och engagemang. Applåder, rop, visslingar och ilningar. Hela familjen FMG myste idag.. Visst är ni alla duktiga på något - John visade att han är duktig på att röra på rumpan - men kanske allra bäst på att uppmuntra varandra.
Glöm inte att ni är någons ljus.
Jag kan inte sjunga. Ändå har jag kommit på mig själv nynna hela dagen. Det sägs att sång är bra för själen och förutom viljan att hålla sig ren, är sången ett tecken på friskhet. Lyckan fortsätter alltså att vara total.
Smuselverna gjorde fantastiska framträdanden idag. Men jag tror ändå att det som gav mig mest gåshud var nog hur de äldre eleverna betraktade sina nästa småsyskonliknande klasskamater med stolthet och engagemang. Applåder, rop, visslingar och ilningar. Hela familjen FMG myste idag.. Visst är ni alla duktiga på något - John visade att han är duktig på att röra på rumpan - men kanske allra bäst på att uppmuntra varandra.
Glöm inte att ni är någons ljus.
Till er. Helt enkelt.
Lördag, klockan är 16.40 och jag är helt slut. Jag lovade visst några ettor att blogga idag...det var ju smart... men man måste hålla det man lovar.
Idag fylldes lokalerna på Kvarngatan 38 med nyfikna, blyga, ivriga, undrande, och glada ansikten. En del utav dessa ansikten var bekanta, en del helt nya. Som tomtens julklappsverkstad skapades det en massa, extra mycket idag.
Filmarna sände live under hela öppet hus, fixade och styrde. Ivriga att visa upp sig. Ivriga att stoltsera. Smustvåor sjöng blues så man darrade i hela kroppen. Lärarbandet ägde och Vickans kardus fick mig att vilja vicka på tårna. Ettor sände radio, mycket bättre än något kommersiellt tjaft. Rådets Värdar guidade triumferande runt. Ljudtekniker såg till att ljud fanns överhuvudtaget. Ja, visst fanns det ljud. Mammor, pappor, mormödra och syskon, kompisar, pojkvänner och flickvänner var på besök. Frågor frågor och frågor. Gamla elever stannade också förbi. Mogna, insiktsfulla eller bara glada. Alla dessa små, för visst var de små, årskurs nio-elever. Förväntansfulla, en del tysta en del frågvisa. Medans jag satt ner och lyssnade på det som just då framfördes på scenen tänkte jag, - Undra vilka som blir nästa års ettor? Vem ska dra i nödhantaget först? Vilka kommer fastna i hissen? Vilka kommer bli kära i någon trea? Vem kommer tappa bort sin tagg? Och vem kommer vara Bender i Breakfast Club? Jag är ivrig att veta...snart nog, för tiden går fort. Usch.
Vilken dag..jag är bortom överväldigad. Alla var så engagerade, drivande, mysiga, glada, proffsiga, duktiga..ja, det är knappt så jag finner tillräckligt med adjektiv. Jag undrar, hur många som kan gå till sitt jobb på en lördag och bara känna sig så lycklig av att se hur helhjärtat alla hjälps åt att informera om sin skola. Inget gnäll hela dagen.. eller? Muahahha, jag vet en som gnällde, och det var INTE en etta!!!
Ordet älska är ett starkt ord. Ibland överanvänds det, ibland används det för sällan. Såhär tänker jag använda ordet älska: Jag älskar mitt jobb, (med undantag när vi inte gör era läxor, inte kollar schoolsoft, är elaka mot varandra, har fötterna på borden, eller inte plockar upp skräp efter er...).
Era leenden gör mig glad, era aha-upplevelser får mig att vilja göra ännu mer, era skratt förlänger mitt liv, era initiativ får mig att bli varm inombords, att se er ta hand om varandra, uppmuntra varandra, att se er utvecklas, bli duktigare, bli säkrare, att se er växa, tro på er själva...bli självständiga..allt det där och mycket mer får mig att utan några som helst problem tycka det är helt ok att jobba måndag-söndag. Allt det där får mig att fälla en tår, eller två kanske, av kärlek.
Ni har alla en speciell plats i mitt hjärta, varenda en utav er, tom ni som röker, ja tänk, så är det faktiskt. Ni är alla mina ljus och jag är lyckligt lottat som får ta det av era liv, varje dag, tjata, uppmuntra, sjukanmäla, låsa upp, låna ut, påminna, lära, fixa, kopiera...
En trött och lite emotionell bloggare loggar ur och säger:
Glöm aldrig att ni är någons ljus...
Just idag är ni min brasa...
Idag fylldes lokalerna på Kvarngatan 38 med nyfikna, blyga, ivriga, undrande, och glada ansikten. En del utav dessa ansikten var bekanta, en del helt nya. Som tomtens julklappsverkstad skapades det en massa, extra mycket idag.
Filmarna sände live under hela öppet hus, fixade och styrde. Ivriga att visa upp sig. Ivriga att stoltsera. Smustvåor sjöng blues så man darrade i hela kroppen. Lärarbandet ägde och Vickans kardus fick mig att vilja vicka på tårna. Ettor sände radio, mycket bättre än något kommersiellt tjaft. Rådets Värdar guidade triumferande runt. Ljudtekniker såg till att ljud fanns överhuvudtaget. Ja, visst fanns det ljud. Mammor, pappor, mormödra och syskon, kompisar, pojkvänner och flickvänner var på besök. Frågor frågor och frågor. Gamla elever stannade också förbi. Mogna, insiktsfulla eller bara glada. Alla dessa små, för visst var de små, årskurs nio-elever. Förväntansfulla, en del tysta en del frågvisa. Medans jag satt ner och lyssnade på det som just då framfördes på scenen tänkte jag, - Undra vilka som blir nästa års ettor? Vem ska dra i nödhantaget först? Vilka kommer fastna i hissen? Vilka kommer bli kära i någon trea? Vem kommer tappa bort sin tagg? Och vem kommer vara Bender i Breakfast Club? Jag är ivrig att veta...snart nog, för tiden går fort. Usch.
Vilken dag..jag är bortom överväldigad. Alla var så engagerade, drivande, mysiga, glada, proffsiga, duktiga..ja, det är knappt så jag finner tillräckligt med adjektiv. Jag undrar, hur många som kan gå till sitt jobb på en lördag och bara känna sig så lycklig av att se hur helhjärtat alla hjälps åt att informera om sin skola. Inget gnäll hela dagen.. eller? Muahahha, jag vet en som gnällde, och det var INTE en etta!!!
Ordet älska är ett starkt ord. Ibland överanvänds det, ibland används det för sällan. Såhär tänker jag använda ordet älska: Jag älskar mitt jobb, (med undantag när vi inte gör era läxor, inte kollar schoolsoft, är elaka mot varandra, har fötterna på borden, eller inte plockar upp skräp efter er...).
Era leenden gör mig glad, era aha-upplevelser får mig att vilja göra ännu mer, era skratt förlänger mitt liv, era initiativ får mig att bli varm inombords, att se er ta hand om varandra, uppmuntra varandra, att se er utvecklas, bli duktigare, bli säkrare, att se er växa, tro på er själva...bli självständiga..allt det där och mycket mer får mig att utan några som helst problem tycka det är helt ok att jobba måndag-söndag. Allt det där får mig att fälla en tår, eller två kanske, av kärlek.
Ni har alla en speciell plats i mitt hjärta, varenda en utav er, tom ni som röker, ja tänk, så är det faktiskt. Ni är alla mina ljus och jag är lyckligt lottat som får ta det av era liv, varje dag, tjata, uppmuntra, sjukanmäla, låsa upp, låna ut, påminna, lära, fixa, kopiera...
En trött och lite emotionell bloggare loggar ur och säger:
Glöm aldrig att ni är någons ljus...
Just idag är ni min brasa...
Vuxen+poäng= Vuxenpoäng
Kallt ute. Snö. blask. Laga mat. slösurfa. Planera upp sin morgondag. Sova. Undra. drömma. Vakna.
En ny dag på FMG, man vet aldrig vad som kommer hända.. jo, lite. Så här kan det se ut en vecka ur denne lärares vardag:
Måndag--
Undervisning 1b. Det blir en tyst lektion. Smusarna är kvar till sist. Motala är pigg. Karin har plattat håret och Karl har skaffat piercing.
Tisdag--
Undervisning 1b samt mentorstid. Det blir en tyst lektion och lika tyst mentorstid med fika.
Undervisning 1a, Oj, alla vill något samtidigt!! Lowe ber alla att lyssna på läraren.
Undervsining 2 Musik. Sakina kläcker någon kul kommentar. Viktor blir fundersam över vad som står på tavlan. Smusarna småfnissar. Alexander och Adam puffar på varandra och det är 22% frånvaro, minst.
Undervisning 2 Film-Atilla fnissar. Moa undrar hur vi ska kunna allt.
Lärarmöte- Vi äter Italienska delikatesser och pratar om semester.. I WISH! icke sa nicke, vi pratar vuxenprat om framtiden, GY2011, och hur vi ska göra skolan ännu bättre.
Onsdag--
Undervisning 3 Musik/Smus Engelska C. 22% frånvaro, minst. Påminna, uppmuntra, fixa, kolla, lyssna, prata, inspirera.
Undervisning 3 Musik/Smus Religion. Diskutera. Aktivera. Tobias undrar. Johannes hörs. Smus ler. Felicia frågar om det är blod i filmen. Alla vill ha mer. Många tankar.
Undervisning 3 Film. Det är tyst. Alla jobbar. Chrille oroar sig för Haag.
Torsdag--
Undervisning 1a Vi fikar. Prat, prat, prat. Lowe ber alla att vara tysta.
Undervisning 2 Musik. Alla är hungriga. Men ivriga. Carrå uppmuntrar.
Fredag--
Undervisning 2 Film-Trötta. Jaas är i sitt esse. Smusarna tindrar med ögonen.
Hem.
Kallt ute. Snö. blask. Laga mat. slösurfa. Planera upp sin morgondag. Sova. Undra. drömma. Vakna.
Oj. blev det helg?
Tack o lov för att man jobbar på FMG- är det måndag snart?
Ni är bäst. Mina kollegor är coola och schoolsoft är min kompass i livet.
Glöm inte att ni är någons ljus.
En ny dag på FMG, man vet aldrig vad som kommer hända.. jo, lite. Så här kan det se ut en vecka ur denne lärares vardag:
Måndag--
Undervisning 1b. Det blir en tyst lektion. Smusarna är kvar till sist. Motala är pigg. Karin har plattat håret och Karl har skaffat piercing.
Tisdag--
Undervisning 1b samt mentorstid. Det blir en tyst lektion och lika tyst mentorstid med fika.
Undervisning 1a, Oj, alla vill något samtidigt!! Lowe ber alla att lyssna på läraren.
Undervsining 2 Musik. Sakina kläcker någon kul kommentar. Viktor blir fundersam över vad som står på tavlan. Smusarna småfnissar. Alexander och Adam puffar på varandra och det är 22% frånvaro, minst.
Undervisning 2 Film-Atilla fnissar. Moa undrar hur vi ska kunna allt.
Lärarmöte- Vi äter Italienska delikatesser och pratar om semester.. I WISH! icke sa nicke, vi pratar vuxenprat om framtiden, GY2011, och hur vi ska göra skolan ännu bättre.
Onsdag--
Undervisning 3 Musik/Smus Engelska C. 22% frånvaro, minst. Påminna, uppmuntra, fixa, kolla, lyssna, prata, inspirera.
Undervisning 3 Musik/Smus Religion. Diskutera. Aktivera. Tobias undrar. Johannes hörs. Smus ler. Felicia frågar om det är blod i filmen. Alla vill ha mer. Många tankar.
Undervisning 3 Film. Det är tyst. Alla jobbar. Chrille oroar sig för Haag.
Torsdag--
Undervisning 1a Vi fikar. Prat, prat, prat. Lowe ber alla att vara tysta.
Undervisning 2 Musik. Alla är hungriga. Men ivriga. Carrå uppmuntrar.
Fredag--
Undervisning 2 Film-Trötta. Jaas är i sitt esse. Smusarna tindrar med ögonen.
Hem.
Kallt ute. Snö. blask. Laga mat. slösurfa. Planera upp sin morgondag. Sova. Undra. drömma. Vakna.
Oj. blev det helg?
Tack o lov för att man jobbar på FMG- är det måndag snart?
Ni är bäst. Mina kollegor är coola och schoolsoft är min kompass i livet.
Glöm inte att ni är någons ljus.
Dead end.
Fmgbloggen.blogg.se fick spelet.
Game over, FMGteacher tackar för den korta livstiden. Blogga lugnt.
Over and out.
Glöm inte att ni är någons ljus...
Game over, FMGteacher tackar för den korta livstiden. Blogga lugnt.
Over and out.
Glöm inte att ni är någons ljus...
Samling vid pumpen...
Jag har observerat en del saker sedan bloggen kom till FMGs lärarrum. Det finns vissa delar av lärarrummet eller lärarutrymmet som är mer populära än andra. Tex, det lilla krypin där skrivaren finns är poppis bland smuseleverna. Det rummet är som duschen är för oss som inte kan sjunga. Ett sjungrum. Som smusare är det obligatoriskt att sjunga, nynna eller fnittra när man kopierar. Ett annat uttrymme som är poppis är videoutrustningsrummet. Här håller man till om man är etta, för då styr man med 100 kameror, reporterkit och lånelappar. Konferensrummet är också en del av ettornas tillhåll, för där finns telefonen- bra att ha när man ska ringa inför reportage eller om man går Film 3 och ska brainstroma inför sina novellfilmer. Det hör också till vanligheten att man stannar till hos Human, eller där Human har sin plats, tittar lite förvånat/förvirrat och sen går därifrån. Det mest impopulära stället i utrymmet är där Esra sitter..hehe. Det är avståndsmässigt längst bort, trångt att komma förbi och dessutom så hör man var hon är, has has has.
Andra platser på skolan som är bra att hålla till på är sofforna, fast då ska man helst ligga ner, i hög eller på/nära någon annan. Ju äldre man blir ju mindre nära varandra vill man vara. Ettor är som plåster på varandra. Treor håller sig borta från skolan och många tvåor är nere och röker vid "rökrutan".
Chrilles favoritplats finns inte längre, det var vid mixerbordet, där fanns det ett bord förr- men ack inte längre.
Vilken är din favoritplats? Jag gillar nog Rosa Parks, eller där min franska press är : )
Glöm att ni att ni är någons ljus och öppet hus!!
Andra platser på skolan som är bra att hålla till på är sofforna, fast då ska man helst ligga ner, i hög eller på/nära någon annan. Ju äldre man blir ju mindre nära varandra vill man vara. Ettor är som plåster på varandra. Treor håller sig borta från skolan och många tvåor är nere och röker vid "rökrutan".
Chrilles favoritplats finns inte längre, det var vid mixerbordet, där fanns det ett bord förr- men ack inte längre.
Vilken är din favoritplats? Jag gillar nog Rosa Parks, eller där min franska press är : )
Glöm att ni att ni är någons ljus och öppet hus!!
Naej, inte blasksnööö!
Jaha, då blir det blött överallt, bussar och spårvagnar skapar kaos...
Tisdag, min längsta arbetsdag.. först alla ettor på förmiddagen, sen nätt följt av alla tvåor på eftermiddagen, grädde på moset blir utvecklingssamtal till 18.30... helt ok för jag har köpt vaniljkaffe att brygga i min egna lilla franska kaffepress!! YEY! Det är de små sakerna som räknas, tänk på det. Som tur är har jag snälla elever (nästan alla...) som är softa och gör det som ska göras (nästan alla..).
Igår gick jag hem från jobbet första gången på en hel månad, det är lycka. Det fick mig dock att undar en smula.. över alla blickar och hur perfekta alla måste vara.. so what I walk funny... Frankenstein är faktiskt snäll innerst inne.
Jag inser också hur svårt det måste vara att leva upp till alla krav som tonåring. På min tid skulle man ha Levi's 501:or och Henri Lloyd jacka för att bli accepterad.. jag fick ett par 501:or men mamma vägrade köpa en Henri Lloyd jacka, hon sa: Du kommer frysa i den du är för spinki.
Facebook är något jag funderat mycket på, asså vad skriver ungdomarna på sin facebook egentligen? Och varför? Alla dessa statusar: Nu ska jag fika med den och den och nu har jag ätit- men hallå- när kommer han? Vem? han som bryr sig?? Varför måste man ständigt vara uppkopplad? varför måste man tala om vad man gör? Till vem skriver man sina statusar egentligen? Tänk om det misstolkas? Vem vill man ska se det? Hmm.. jag undrar jag.
Själv har jag inga elever på facebook, tycker det känns konstigt, lite privatliv måste man väl ha? Anyways, nu ska jag hasa vidare..
Idag blir det god lunch- 5 käppar av 5!!
Glöm inte att ni är någons ljus...
Tisdag, min längsta arbetsdag.. först alla ettor på förmiddagen, sen nätt följt av alla tvåor på eftermiddagen, grädde på moset blir utvecklingssamtal till 18.30... helt ok för jag har köpt vaniljkaffe att brygga i min egna lilla franska kaffepress!! YEY! Det är de små sakerna som räknas, tänk på det. Som tur är har jag snälla elever (nästan alla...) som är softa och gör det som ska göras (nästan alla..).
Igår gick jag hem från jobbet första gången på en hel månad, det är lycka. Det fick mig dock att undar en smula.. över alla blickar och hur perfekta alla måste vara.. so what I walk funny... Frankenstein är faktiskt snäll innerst inne.
Jag inser också hur svårt det måste vara att leva upp till alla krav som tonåring. På min tid skulle man ha Levi's 501:or och Henri Lloyd jacka för att bli accepterad.. jag fick ett par 501:or men mamma vägrade köpa en Henri Lloyd jacka, hon sa: Du kommer frysa i den du är för spinki.
Facebook är något jag funderat mycket på, asså vad skriver ungdomarna på sin facebook egentligen? Och varför? Alla dessa statusar: Nu ska jag fika med den och den och nu har jag ätit- men hallå- när kommer han? Vem? han som bryr sig?? Varför måste man ständigt vara uppkopplad? varför måste man tala om vad man gör? Till vem skriver man sina statusar egentligen? Tänk om det misstolkas? Vem vill man ska se det? Hmm.. jag undrar jag.
Själv har jag inga elever på facebook, tycker det känns konstigt, lite privatliv måste man väl ha? Anyways, nu ska jag hasa vidare..
Idag blir det god lunch- 5 käppar av 5!!
Glöm inte att ni är någons ljus...
Testing testing...
Dags att bli elev, dags att blogga som alla andra mellan åldern 16-19....
I veckan föddes idén då FMGbloggen gått i graven..vem ska nu skriva, tycka och betygsätta maten? Vem ska skriva om sitt liv som elev? Jo, läraren...
So here it goes-- fmgteacherbloggen är född!!!
Höstlovet är över, fast det är väldigt tyst...var är alla?..det är ju dock tidigt fortfarande i FMG mått mätt, klockan är ju "bara"09.44". En del tog kanske ytterligare en lovdag, en del treor ser ju det här som "sin lediga dag" fast många egentligen borde, öva, klippa, redigera, skriva och lämna in... till och med ettorna är tysta.. inga sjunger, ännu.
Jaha, utvecklingssamtalstider.. det märks, helt plöstligt så mailar många elever in rester och ska börja nya liv...bra tanke. Min första trea dök inte upp på samtal, känns sådär, man fixar, förbereder, bokar sal... sen är det som rysk roulette, har man tur kommer det en kula.. ok, bara att ladda för nästa samtal...
Anyways, bloggen är öppen för alla, den kommer behandla allt mellan kvarngatan och ICA strömmen...
Imorgon drar vi igång på "rikt" som man säger i Norrköööping.
ps: glöm inte att ni är någons ljus..
I veckan föddes idén då FMGbloggen gått i graven..vem ska nu skriva, tycka och betygsätta maten? Vem ska skriva om sitt liv som elev? Jo, läraren...
So here it goes-- fmgteacherbloggen är född!!!
Höstlovet är över, fast det är väldigt tyst...var är alla?..det är ju dock tidigt fortfarande i FMG mått mätt, klockan är ju "bara"09.44". En del tog kanske ytterligare en lovdag, en del treor ser ju det här som "sin lediga dag" fast många egentligen borde, öva, klippa, redigera, skriva och lämna in... till och med ettorna är tysta.. inga sjunger, ännu.
Jaha, utvecklingssamtalstider.. det märks, helt plöstligt så mailar många elever in rester och ska börja nya liv...bra tanke. Min första trea dök inte upp på samtal, känns sådär, man fixar, förbereder, bokar sal... sen är det som rysk roulette, har man tur kommer det en kula.. ok, bara att ladda för nästa samtal...
Anyways, bloggen är öppen för alla, den kommer behandla allt mellan kvarngatan och ICA strömmen...
Imorgon drar vi igång på "rikt" som man säger i Norrköööping.
ps: glöm inte att ni är någons ljus..
