Onsdag, jag saknar dig.
Det krävs ett flöde. Många musiker pratar om svackor när de får skrivkramp och inte alls har någon inspiration. Det blir tyst och man hinner nästintill glömma bort artisten. Sen smäller det. En skiva släpps och texterna är vassa, skär rakt igenom ens själ, talar så tydligt att man ser orden visualiseras till känslor och gestalter.
Bloggen är lite av samma sak, jag slås av en känsla. Då. Då vill jag skriva. Går från att känna ingenting till allting och massor. Tisdag och jag har ingen inspiration men ändå mycket att säga, många funderingar och en hel del icke-ork i kroppen.
Som lärare måste man vara 100% aktiv, 100% närvarande, 100% glad, 100 % inspirerande och 100% förstående. Som lärare det vill säga. Som människa orkar man inte alltid det. Av någon anledning så går det ganska bra, men för att orka måste man äta för att få energi och vila. Som lärare är energin inte bara i form av sömn och mat utan mer av de som ges ut av elever.
Det finns små ögonblick som är lika mäktiga som en Maxim 54% proteinbar, eller en kebabpizza med stark sås. Dessa små ögonblick räcker för att man ska orka, orka en hel dag eller tom längre...så där som man känna när man får ett sms av någon man tycker väldigt mycket om. Det börjar med ett pip från mobilen, man hoppas. Man tittar på displayen, förväntningen besvaras, det är från han eller hon! Lycka! Mungipan dras samtidigt som man läser smset. Det kittlar i själen. Ett visst antal ord, stavelser och tecken kan lyfta en hel dag. Dock finns mycket som tar energi också, som till exempel när man gör sitt allra bästa för att göra livet bättre på skolan, utan att det egentligen uppfattas. Som en hel dag utan just det där smset...
Idag är en sån dag. Noll inspiration. Så varsågod, ha fötterna på bordet.
Välkommen Onsdag.
Bloggen är lite av samma sak, jag slås av en känsla. Då. Då vill jag skriva. Går från att känna ingenting till allting och massor. Tisdag och jag har ingen inspiration men ändå mycket att säga, många funderingar och en hel del icke-ork i kroppen.
Som lärare måste man vara 100% aktiv, 100% närvarande, 100% glad, 100 % inspirerande och 100% förstående. Som lärare det vill säga. Som människa orkar man inte alltid det. Av någon anledning så går det ganska bra, men för att orka måste man äta för att få energi och vila. Som lärare är energin inte bara i form av sömn och mat utan mer av de som ges ut av elever.
Det finns små ögonblick som är lika mäktiga som en Maxim 54% proteinbar, eller en kebabpizza med stark sås. Dessa små ögonblick räcker för att man ska orka, orka en hel dag eller tom längre...så där som man känna när man får ett sms av någon man tycker väldigt mycket om. Det börjar med ett pip från mobilen, man hoppas. Man tittar på displayen, förväntningen besvaras, det är från han eller hon! Lycka! Mungipan dras samtidigt som man läser smset. Det kittlar i själen. Ett visst antal ord, stavelser och tecken kan lyfta en hel dag. Dock finns mycket som tar energi också, som till exempel när man gör sitt allra bästa för att göra livet bättre på skolan, utan att det egentligen uppfattas. Som en hel dag utan just det där smset...
Idag är en sån dag. Noll inspiration. Så varsågod, ha fötterna på bordet.
Välkommen Onsdag.
Kommentarer
Postat av: anna hagsell
du är grym på att blogga esra ! :)
Postat av: Motala
Du är grym Esra, men är bara en dödlig människa, du har rätt att inte orka.
Idag har jag varit sjuk, och inte orkat någonting... Och jag har saknat fmg... Jag har aldrig saknat mina andra skolor förut när jag har varit hemma o varit sjuk.
Glöm inte att du är någons ljus , mitt.
Kram Linnea
Postat av: sophia
dagar utan dom där smsen låter mest som min vardag.. tyvärr. bajs, jag vill få sms.
Trackback
